Hjärnan och rummets betydelse för lärande

                Vad behöver vår hjärna för att lära? Ulrika Ahlqvist, grundare av Hjärnberikad, berättade under ett seminarium i Örebro, på temat rum för aktivt lärande, om hur hjärnans förutsättningar kan spela en avgörande betydelse för vår förmåga att lära.
            

Forskning gör att vi i hög grad vet vilka kemiska reaktioner som sker i hjärnan när vi stimuleras på olika sätt. Exempelvis ökar påslag av oxytocin när vi känner oss trygga, ljus ökar mängden serotonin vilket påverkar vår sinnesstämning och motion samt rörelse reglerar nivåer av dopamin. Sammantaget ger dessa nivåer oss olika bra förutsättningar för koncentration och lärande. Ulrika Ahlqvist vill öka allmänkännedomen om dessa samband för att vi på så vis ska bli bättre på att ge våra hjärnor rätt förutsättningar.

Kunskap om hur hjärnan fungerar kan också vara utgångspunkt för hur exempelvis ett klassrum utformas, säger Ulrika Ahlqvist, och menar att det exempelvis borde vara prioriterat att en undervisningsmiljö skapar en trygg miljö.

­– Prio ett borde vara att man som student känner sig trygg, att miljön är så avslappnad att man kan tillgodogöra sig kunskap och lärande. Det kan handla både om den fysiska miljön och om den psykosociala miljön. Att man upplever att man har en tillhörighet i både gruppen och rummet. Att man känner sig ett med sin situation.

Rummets utformning spelar alltså en stor roll för våra hjärnor?

Som art är vi programmerade att söka efter trygghet. Vi söker oss till platser där vi känner oss lugna. Därför är det bra att utnyttja hörnen i ett rum. Att möblera så att man inte känner sig utpekad, eller utsatt på något sätt. Runda bord där man kan mötas med ögonkontakt är väldigt bra när vi väl är trygga. Det tar en liten stund i en ny miljö innan ens stresspåslag lugnar sig. Så det kan hända att man borde skifta möbleringar efter vilka aktiviteter som ska pågå.

Tycker du att hjärnan fått ta tillräckligt plats i hur man utformat lokaler för undervisning, eller i hur undervisning bedrivs?

– Jag tycker att vi är på god väg att ta in det perspektivet också. Men det har inte varit så uppmärksammat innan och vi har heller inte haft så stora kunskaper som vi har idag om hjärnans sätt att lära. Därför är det väldigt spännande att följa den hjärnforskning som bedrivs nu och den pedagogiska utvecklingen för de två närmar sig varandra.

Skulle de disciplinerna behöva närma sig mer tycker du?

– Jag tycker att det är discipliner som behöver närma sig ännu mer. Att man hittar det som förenar inom hjärnforskning, pedagogik och didaktik, för det finns många beröringspunkter.

Har du några tips för den som vill vara rädd om sin hjärna?

– Att vara nyfiken på sin hjärna. Man är snabb på att skälla på sin hjärna, att den inte hinner med. Man förväntar sig väldigt mycket, den ska vara aktiv hela tiden, koncentrera sig hela tiden och man får inte glömma. Hjärnan behöver mer uppmuntran och ompysslande. Och så vill jag slå ett slag för dagdrömmeri. Att låta tanken sväva iväg ibland. Dagdröm, det är mitt tips!