26 juni 2020

Campus betydelse i nytt ljus efter corona

Coronpandemin tvingade Sveriges lärosäten att snabbt göra en omfattande digital omställning av sin verksamhet. Under ett digitalt samtal den 15 juni om campusutveckling efter corona gavs en lägesrapport från tre lärosäten om hur denna omställning fungerat och en diskussion hölls om vilka bestående förändringar denna omställning kan tänkas ge.

Intresset var stort för aha-samtalet där Akademiska Hus tillsammans med lärosätesrepresentanter diskuterade vårens erfarenheter. Datumet för samtalet sammanträffade med att campus öppnas upp igen efter nära tre månader med rekommendationer från myndigheter att hålla Sveriges campus stängda. Den samlade bilden under samtalet var att den plötsliga och så totala omställningen blev en stor utmaning, men att man genom samverkan och uppfinningsrikedom har hittat sätt att hantera situationen.

- Den enskilt största utmaningen var hastigheten i den här omställningen. Beskedet kom som över en natt och sedan skulle vi ställa om. Ingenting gick på rutin längre, utan vi blev tvingade att komma på nya lösningar under tiden och det dök upp nya situationer att hantera, gång på gång, säger Louise Pålsson, universitetsdirektör vid Örebro Universitet.

Förutom att all undervisning snabbt behövde bedrivas på distans så befann sig många lärosäten mitt i en tentamensperiod när beskedet kom från Folkhälsomyndigheten.


- Det som har etsat sig fast i mitt minne var när beskedet kom och vi var mitt inne i en tentavecka. Att ställa in tentor gör man inte hur som helst. Vi (Örebro universitet) är ett campusbaserat lärosäte, så det var mängder av salstentor inplanerade. Lärarna fick två dagar på sig för att göra om tentorna så att de skulle gå att göra hemifrån. Vi alla medarbetare har nog påverkats på ett eller annat sätt, men mest omvälvande har det nog varit för den undervisande läraren. Som campusbaserat lärosäte så har vi inte så stor vana av distansundervisning heller, så det var en stor omställning för många.

Bilden av att den plötsliga och så omfattande omställningen var en stor utmaning delas av Karolina Ganhammar, universitetsarkitekt vid Linköpings universitet.


- Ja, det gick väldigt snabbt. Examinationerna var den stora utmaningen inledningsvis, även vi är ju ett campusbaserat lärosäte. Jag måste ändå säga att omställningen har fungerat förhållandevis väl än så länge. För egen del blev det också speciellt iom att jag är på väg att byta jobb till Göteborgs universitet. Att avsluta ett arbete och påbörja ett nytt under de här omständigheterna har varit annorlunda.

Campus betydelse omvärderas


Akademiska Hus arbetar alltid tillsammans med lärosäten för att ge de bästa tänkbara förutsättningarna för utbildning och forskning. Tillsammans brukar man konstatera att betydelsen av campusutformning är stor för studenter, forskare och medarbetare. Coronapandemin och denna så annorlunda termin där campus plötsligt ekat tomma kan möjligen innebära att den betydelsen delvis kommer att värderas än mer när pandemin väl klingar av.

- Vi kommer nog se på campus med nya ögon. Vi har aldrig tidigare blivit berövade vår arbetsmiljö på det här sättet. Sådant som vi tar för givet annars saknar man plötsligt. Vi har gjort en enkätundersökning och kan se att medarbetare och studenter tycker om att gå till ett campus. Man gillar att gå till en arbetsplats, att träffa sina kollegor och att möta sina studenter. Därför tror jag att vi kommer att se värdet i campus på ett nytt sätt, säger Louise Pålsson.

Katalysator för högskolepedagogisk utveckling


För vissa pedagoger var steget till att bedriva distansundervisning inte särskilt långt. Till viss del finns ju de metoderna sedan innan pandemin inom högre utbildning. Men för många var detta något nytt, att lämna den klassiska föreläsningsformen och ge sig in i den digitala världen för att möta sina studenter. Denna digitalisering och förändringsresa har det talats om länge inom akademin, men plötsligt blev man på grund av pandemin tvingade till en radikal förändring.


- Ja, jag tänker på alla begrepp som vi pratat om i så många år, flipped class room med mera. Från en dag till en annan så var det plötsligt vår verklighet, säger Karolina Ganhammar.

Erfarenheter från de digitala utbildningsmetoder som nu har testats i full skala kommer sannolikt ge effekter även på lång sikt, menar Karolina Ganhammar.

- Jag tror att vi kommer att se en större mix och mer valmöjligheter än förut. Tidigare vid terminsstart så har det varit en jakt efter den största hörsalen. Det behöver vi inte längre. Jag tror också på att det kommer bli en mix, en del som vill vara med på plats fysiskt och en del som är med i den digitala världen. Så jag tror definitivt att vissa av de här förändringarna kommer bli beständiga. Fler resfria möten inte minst.

Även vid Örebro universitet tror universitetsdirektör Louise Pålsson sig se att vissa av de förändringar vi sett under våren är här för att stanna.

- Våra lärare har snubblat in i metoder och digitala arbetssätt för undervisning som jag tror att många kommer fortsätta att använda sig av. Det hör vi hela tiden nu, att ”jag kommer inte gå tillbaka till hur jag undervisade tidigare”. Sannolikt kommer det bli en större mix. Vi kommer ha fler möten på distans och minska vårt resande fram över. Vi kommer se värdet i att träffas på ett annat sätt, men vi kommer nog också ha lärt mer oss mer om hur det är att arbeta på distans och vi kommer bli bättre på att avgöra när vi tjänar på att göra det eller inte.

Hälsa i fokus och vikten av samverkan


Alla har mer eller mindre behövt förändra sina beteenden och sin vardag på ett eller annat sätt under våren. Lena Lundqvist, fastighetsdirektör vid Stockholms universitet, betonar vikten av att hålla det i fokus och att inte glömma bort att de här förändringarna påverkar människor olika mycket.

- De fysiska åtgärder som vi gjort och kommer att göra tror jag vi kommer att lösa ganska bra. Jag tänker att vi inte får glömma bort de mjuka värdena, att de här stora förändringarna kommer människor att tackla på olika sätt. Det tror jag vi behöver ha med oss.

Lena Lundqvist lyfter också hur väl hon tycker att funktioner har enats och dragit åt samma håll under krisen och att hon hoppas att det ger ringar på vattnet.

- I och med corona har vi så att säga fått en gemensam ”fiende” och det har gjort att vi kunnat enas och blivit beslutsmässiga. För vi har inte haft så stora valmöjligheter. Så förmågan att samverka kanske är den allra viktigaste av alla beteendeförändringar i den här krisen som jag hoppas att vi kan ta med oss vidare.

När?

Fredag 26 juni, 11:00 - 11:49

Var?

Digitalt

Kontakt

Erik Holmlund

PR- och innehållsansvarig

Akademiska Hus

erik.holmlund@akademiskahus.se

Följ #upptäckaha och #framtidenscampus