Är framtidens studentstad digital eller fysisk?

                Vad vill Generation Z, ungdomar födda kring millennieskiftet, ha? De är digitala infödingar men basalbehovet känns ändå igen väldigt väl från äldre generationer - ungdomarna vill ha ett tryggt och prisvärt boende, enligt Doktor Katarina Graffman som har studerat gruppen.
            

"Våra dagars ungdom älskar lyx. Den uppträder ohövligt, föraktar auktoriteter, har ingen respekt för äldre människor och pratar när den borde arbeta. De säger emot sina föräldrar, skryter på bjudningar, glufsar i sig maten och tyranniserar sina lärare."

Citatet ovan tillskrivs ofta den antike grekiske filosofen Sokrates. Huruvida Sokrates yttrat orden eller ej tvistar de lärde om men själva temat, dagens ungdom, är ett ämne som alltid har engagerat. Hur beter sig dagens ungdom, vad vill de och hur bör samhället anpassas efter den nya generationen? Ska man tro Doktor Katarina Graffman, kulturantropolog, finns det saker som karaktäriserar Generation Z - "Det digitala är inte längre en förlängning av kroppen, det är en del av identiteten" - men grundbehovet som behöver tillfredställas är något så basalt som ett boende. Och inte kräver de lyx heller.

– När man ser till unga, i och med att det är så svårt att få tag i en bostad i dag, så har de faktiskt lägre krav än tidigare generationer. Det handlar om att få komma hemifrån och bli vuxen. När man är med unga och studerar deras sätt att bo är de jätteglada och tacksamma att ens få komma hemifrån, säger hon.

Katarina Graffman under sitt föredrag om Generation Z på Aha-seminarium i Stockholm, 15 mars 2018.

Katarina Graffman under sitt föredrag om Generation Z på Aha-seminarium i Stockholm, 15 mars 2018.

Trender visar inte hela sanningen

Kulturantropologi är en vetenskap som studerar och ämnar förstå människor. För att tränga igenom och förstå en viss grupp på djupet använder sig kulturantropologen ofta av fältarbete, det vill säga att forskaren bor tillsammans med eller umgås nära sin undersökningsgrupp under en längre period för att ta reda på varför de tänker som de tänker och gör som de gör. Men, även om det på gruppnivå finns tendenser, så finns det med anledning av digitaliseringen en mycket större spridning i ungdomars identiteter i dag på individnivå, enligt Katarina Graffman.

Vi har aldrig sett en generation som haft möjlighet att gå in i sitt intresse så pass mycket som Generation Z och Millennials (födda ca 1981-1996) har. Det betyder också att alla är väldigt olika, det måste vi komma ihåg, säger Katarina Graffman med eftertryck.

Katarina Graffman berättar att det är skillnad på individernas preferenser och intressen vilket gör Generation Z diversifierade som grupp men att själva verktygen som används för att ta in och dela information ofta är snarlika. Youtube används som primär plattform för kunskapsinhämtning snarare än Google och det finns, sett till gruppen som helhet, ett behov av ständig bekräftelse.

– Jag har träffat många chefer som förtvivlat berättar för mig att det inte längre räcker med ett utvecklingssamtal per år, halvår eller kvartal. Dagens ungdomar vill ha feedback direkt, de vill ha ett utvecklingssamtal per dag, berättar hon annekdotiskt och river ner skratt från åhörarna innan hon går in på en potentiellt bakomliggande faktor: Generation Z är den första som haft möjlighet att ta del av eller sprida information, oavsett var förmedlaren eller mottagaren befinner sig, samt få bekräftelse digitalt ögonblickligen. Ungdomar tar helt enkelt med sig sin vardag och sitt naturliga beteende in till arbetsplatsen.

– Men det finns, trots ett mer individualistiskt samhälle, ett stort behov av att tillhöra en grupp. De nya digitala kanalerna gör snarare att gruppdynamiken förstärks och gränserna mellan en digital och en fysisk identitet suddas ut, säger Katarina Graffman.

Studentbostäder nyckel till att skapa attraktivitet

För Akademiska Hus har digitaliseringen haft en stor inverkan de senaste åren. En återkommande fråga är om en lärandemiljö behöver vara fysisk när informationen är digital? Ulf Däversjö, direktör för Innovation och utveckling på Akademiska Hus, menar att campusutvecklare måste tänka både innovativt och digitalt när det byggs för framtidens studenter.

– Det händer otroligt mycket inom fastighet och lärandemiljöer just nu. Vårt begrepp om vad ett rum är utmanas. Frågan blir till syvende och sist; hur adderar vi värde till det fysiska mötet? Hur bygger vi attraktivitet när studenten kan se en Ted Talks-föreläsning i 1,5 x hastigheten mitt i natten med möjlighet att pausa och ta om det man inte förstod, frågar Ulf Däversjö retoriskt.

Samtidigt som digitaliseringen för med sig utmaningar tillkommer även möjligheter att testa, ompröva och förbättra arbetssätt. Ett identifierat område är campusområden. Studier har visat att välavvägd grönska på campusområden spelar en avgörande roll för att studenter ska må bra och klara av sina studier samt att det är ett stort plus i kanten att studentbostäderna finns i nära anslutning till campus. Sedan 2014 har Akademiska Hus till uppdrag att, utöver lärandemiljöer, även bygga studentbostäder och målet är högt uppsatt - 21 000 studentbostäder ska byggas till 2026. 

För att skapa attraktivitet på campus spelar studentbostäder en stor roll. Enligt Susanne Malmgren, chef för studentbostäder hos Akademiska Hus, är det även viktigt att våga testa nytt för att finna en så bra lösning som möjligt. Runt om i världen testas nya koncept med syfte att skapa attraktiva campus som främjar studenternas vardag. Hon nämner Holyrood i Edinburgh där över 400 studenter delar på ett (ja ett enda!) gigantiskt kök och The Student Hotel i Maastricht, Holland, där service så som städ och tvätt går att abonnera på i tillägg till hyran.

– Att mötas i studentboendet blir en allt viktigare del. Vi måste testa saker, så får vi se om det lyckas. Det är roligt att vara med och skapa, säger Susanne Malmgren.

Hon får medhåll av Johan Blixt, ordförande för Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO), som är inne på samma linje:

– Om vi tittar mot framtiden tror jag att skillnaden mellan studentbostaden och campus kommer bli allt mindre. Våga investera i rummen däremellan; exempelvis utegym, föreningslokaler eller gamingrum, säger Johan Blixt.