Hela världen möts på campus i Wien

                För drygt 20 år sedan började Handelshögskolan i Wien sitt internationella arbete med utbytesstudenter från skolans partneruniversitet. I dag är en fjärdedel av studenterna och var tredje forskare från utlandet. Med ett nytt campus skapades en öppen internationell mötesplats.
            
Studenter studerar utomhus halvliggandes i stolar medan solen skiner på dem.

Det finns gott om utrymmen för studenterna på campus oavsett om man vill studera på egen hand – ute eller inne – eller om man vill tillbringa några sociala timmar med vänner på café.

Handelshögskolan i Wien, eller Wirtschaftsuniversität (WU), har inga anrika byggnader med månghundraårig historia att visa upp. I stället stoltserar man med ett toppmodernt universitet där varje byggnad har unik design och där lekfullhet, yta och ljus är ledord genom campus.

– Skillnaden mellan vårt gamla campus och det nya hade inte kunnat vara större. Vi höll till i en stor 70-talsbyggnad som saknade studieutrymmen, det fanns inget inflöde av naturligt ljus och ingen kontakt med världen utanför. Nu har campus seglat upp bland de tre främsta anledningarna till att våra internationella studenter söker sig till oss, säger vice rektor för akademiska program och studentangelägenheter Edith Littich. 

Hon tar emot i administrationsbyggnaden vars ytterväggar är målade i en färgskala från mörkt orange till ljus gult. Utanpå väggarna löper träplank fästa likt öppna jalusier, dessa ska symbolisera den stora parken Wiener Prater som är granne med skolan och tidigare kejserlig jaktmark.

– När vi flyttade hit för tre år sedan visste vi inte riktigt hur det skulle fungera, det var något av ett experiment. Byggnaderna är inte sammanbundna med varandra, och det kräver en större rörlighet av alla. Det positiva är att detta skapar en större öppenhet för möten mellan olika fakulteter. Det finns utrymme för studenterna att studera men också platser där de kan träffas socialt, på det hela taget är det väldigt studentvänligt. Skolans atmosfär, ja hela kulturen, har förändrats, säger hon.

Handelshögskolan i Wien har under ett par decennier arbetat målmedvetet för att höja sin internationella profil och rankas nu bland Europas topp­universitet inom sitt område.

– Studenter är mycket rörligare i dag än förr i tiden och det är tuff konkurrens mellan olika handelshögskolor i den här delen av Europa. Vill man attrahera de bästa studenterna så måste man kämpa lite, för ungdomarna har koll och undersöker noggrant vilka universitet som ligger högt på rankinglistorna. 

Porträtt på Edith Littich som ler.
» När vi flyttade hit för tre år sedan visste vi inte riktigt hur det skulle fungera. Skolans atmosfär, ja hela kulturen, har förändrats. «

Edith Littich, Vice Rektor för Akademiska Program och studentangelägenheter, Handelshögskolan i Wien

Första steget På 90-talet

För WU:s del började internationaliseringen i början av 1990-talet. Man gick med i ett antal nätverk med partneruniversitet som hade utbytesprogram för studenter.

– Det var första steget och vi började med att ge enstaka kurser på engelska. Men, vill man att studenterna ska stanna för att läsa en hel utbildning måste man också kunna erbjuda hela program. I dag är sju av våra femton masterprogram på engelska. Samtidigt har vi en hel del studenter från den tyskspråkiga världen och även östeuropeiska länder där engelska inte är nödvändigt och där språket inte är något hinder.

Utåt sett tycker Edith Littich att WU har lyckats bra, men med lite kritiska ögon internt finns ytterligare förbättringar att göra. Bland annat handlar det om att göra samtliga interna administrativa processer hundraprocentigt tvåspråkiga. Där är man inte riktigt i dag.

– Vi är en väldigt stor skola och mycket av vår administration görs online, och det är inte särskilt personligt. Om man då inte talar tyska, kan det vara för svårt för studenterna att orientera sig och förstå vårt system. Vi har ett introduktionsprogram för utbytesstudenterna men inte för masterstudenterna, så det kan ta lite tid för dem att hitta rätt. 

Studenter i inomhusmiljö

Olika skäl till studenternas val

Av de 23 300 studenterna på WU är mellan 23 och 25 procent utländska studenter och ledningen strävar efter att ytterligare höja den andelen, bland annat talar man om att starta ett engelskt kandidatprogram. Men då WU är ett statligt universitet där studenterna läser gratis, eller för en minimal avgift om de kommer från ett icke-EU-land, finns inget ekonomiskt incitament att höja andelen internationella studenter.­ Till skillnad från universitet som finansieras via avgifter är motiven för WU:s internationella satsning rakt igenom akademiska, och Edith Littich har svårt att se att andelen utländska studenter skulle kunna överstiga 30 procent.

– Samtidigt är det viktigt för oss att vi har en internationell anda på campus. Det måste man ha om man vill vara ett internationellt erkänt universitet med bra rykte globalt, vilket faktiskt är en del av vårt uppdrag. Dessutom så trivs våra österrikiska studenter och våra anställda i den internationella atmo­sfär som närvaron av de utländska studenterna ger.

Förutom ett bra kurs- och programutbud krävs ett par andra byggstenar för att ett universitet ska locka till sig studenter utifrån. 

Ung kvinna med mörkt hår säger någonting samtidigt som bilden tas.
» Förhoppningsvis kan det faktum att vi studerat här och har erfarenhet härifrån, hjälpa oss hitta jobb när vi kommer hem igen.  «

Zana Jankovski, Student

Knutpunkt för östeuropéer

Edith Littich talar om ett universitets ”unika försäljningsargument” – det gäller helt enkelt att hitta de egenskaper som gör ett lärosäte unikt.

– För vår del spelar Wien en viktig roll, det är något särskilt med den här staden. Vi är knutpunkten för många östeuropeiska länder som vill söka sig mot Västeuropa. Så har det varit även historiskt sett. Med vår geografiska placering har Wien alltid attraherat studenter från den östeuropeiska intelligentian, säger Edith Littich.

De östeuropeiska ungdomar från EU som kommer till WU för att studera faller i samma kategori som landets inhemska studenter och betalar ingen terminsavgift eftersom WU är ett statligt universitet.

– Jag tror detta har betydelse när studenterna gör sitt urval av intressanta lärosäten, men det är inget som hamnar särskilt högt i de undersökningar vi gör bland våra internationella studenter, säger Edith Littich. 

Handelshögskolans profilbyggnad är biblioteket ritat av Zaha Hadid. Hela campus kännetecknas av luft, lek och rörelse.

Handelshögskolans profilbyggnad är biblioteket ritat av Zaha Hadid. Hela campus kännetecknas av luft, lek och rörelse.

Nya campuset lockar

Varje år gör WU en enkätundersökning bland de utländska studenterna för att se varför de sökt sig till Wiens handelshögskola och vad de är mest nöjda med. I utvärderingen från 2015 hamnade universitetets program och kurser på en första plats, skolans rykte och ranking på en andra plats.

– Så jag tror att vår strategi med att skaffa oss internationella ackrediteringar har fallit väl ut. På tredje plats kom campus, därefter arbetsmarknaden som många ansåg vara gynnsam och därefter staden Wien, säger Edith Littich.

En av de mest uppseendeväckande byggnaderna på campus är biblioteket, som ritats av Zaha Hadid. I hennes karaktäristiska stil förvandlas studiehallarna och bibliotekskorridorerna till något som liknar ett gigantiskt rymdskepp där kommandobryggan är en studiesal med golv som klätts med en mjuk matta i mörkt lila för att dämpa ljudet. Det är lugnt och tyst här inne, skrivborden står i långa rader och det enda som hörs är ljudet från papper som vänds. Ljuset flödar in från stora fönster som vetter ut mot Wiener Praters gröna trädtoppar. 

Blond student av manligt kön iförd blå kavaj och ljus skjorta.
» När man gör något i väst slår det mycket högre än om man gör något hemma, även om nivån på studierna skulle vara exakt densamma. «

Josef Riesner, Student

Internationell miljö viktig

Utanför har en grupp studenter från Östeuropa samlats vid kaféet, som är en del av biblioteksbyggnaden. De går ett ettårigt program som en del av utbildningen vid respektive hemmauniversitet och har bara några veckor kvar till en efterlängtad praktik – som de flesta kommer att göra i Österrike.

– Österrike har mycket handel med Serbien och Tjeckien, så förhoppningsvis kan det faktum att vi studerat här och har erfarenhet härifrån hjälpa oss hitta jobb när vi kommer hem igen, säger Zana Jankovski, som är från Serbien. Hon får genast medhåll av de andra. Deras studier är sponsrade av olika företag som finns representerade i deras hemländer såväl som i Österrike.

– När man gör något i väst smäller det mycket hög­re än om man gör något hemma, även om nivån på studierna skulle vara exakt densamma. Det öppnar nya dörrar och möjligheter, säger Josef Riesner från Tjeckien. Med sina 25 år är han äldst i gruppen och hoppas avsluta sina studier med året i Wien. Han har trivts bra, precis som de andra, och nämner bland annat öppenheten och olika sidoaktiviteter som studentorganisationerna ordnat.

– Att studenter i Tjeckien skulle anförtros med att ordna olika aktiviteter som de gör här är inte att tänka på. Hemma är det mer byråkratiskt, och vi har inte universitetets förtroende. Sedan tycker jag väldigt mycket om Wien och alla parker och grönområden, säger han.

Mörkhårig kvinna i profil som ler.
» Jag ville verkligen hit. Den internationella miljön är en del av dragningskraften och när jag såg campus gillade jag det direkt.  «

Ioana Berea, Student

Campus ökar trivselfaktorn

Campus är en stor anledning till att de trivs så bra, och de har med stolthet visat upp det för vänner hemifrån.

– Folk utifrån kommer hit för att se byggnaderna och inte minst biblioteket, vårt ”rymdskepp”, det är faktiskt helt fantastiskt. Jag tillbringar mycket tid här, i Ukraina pluggade jag alltid hemma men här finns bra studiemöjligheter på campus. Sedan brukar vi hänga här även när det inte är undervisning, det finns massor av ställen att vara på och ett av kaféerna stänger inte förrän elva på kvällen, säger Lesia Marchenko från Ukraina. Hon sökte flera olika program och när hon fick veta att hon blivit antagen på WU var det som en dröm, berättar hon. Hennes väninna Ioana Berea från Rumänien fyller i:

– Jag hade hört från flera andra hur bra och välorganiserat det var på WU, så jag ville verkligen hit. Den internationella miljön är en del av dragningskraften och när jag såg campus gillade jag det direkt, säger hon.

Studenter pluggar på två olika våningsplan i handelshögskolans bibliotek.

Inspirerande studiemiljö i handelshögskolans bibliotek.

Högskolepoäng från väst mer värda

De har alla tyska språket med sig hemifrån, men tycker att den österrikiska dialekten kan vara gans­ka svår att hänga med på i vardagssammanhang och det har inte varit helt enkelt att smälta in i de tyskspråkiga klasserna. Att de kan det inhemska språket har därför inte varit avgörande för hur de uppfattar sitt år i Wien.

Att ha bra kurser på engelska, ett bra nätverk av partneruniversitet och en bra världsranking är de viktigaste kriterierna när man väljer lärosäte, anser de.

– Sedan handlar det ju också om hur och vad man vill studera. Är man bara ute efter att festa, ja då åker man till Spanien i stället, säger Josef Riesner, och Lesia Marchenko tillägger:

– Att universitetet är känt motiverar mig till att vilja stanna kvar och kanske läsa en andra master här. Om jag vill ha ett jobb i väst är det ingen som bryr sig om mina högskolepoäng från Ukraina. Men WU räknas, och vi är här för att bygga upp en attraktiv CV. 

Fria händer för forskare

Mitt emot biblioteket ligger institutionsbyggnaden D2, som är ritad av den japanska arkitektfirman Hitoshi Abe. Inspirationen lär ha kommit från det franska bakverket millefeuille som är uppbyggt av många tunna lager och skikt.

Här inne har professor Giuseppe Delmestri sitt kontor. Han är en av WU:s 87 professorer och har en tjänst vid institutionen för Change Management. Han kom till universitetet 2014.

– Jag hade varit tre år i Linz i Österrike och före det sex år i Bergamo nära Milano. När jag såg att det fanns ett ledigt jobb här sökte jag det. Universitetet har ett mycket gott rykte, bland de bästa i den tyskspråkiga världen, och så ligger det i Wien.

Giuseppe Delmestri, skrattar och slår ut med händerna – det räcker liksom som förklaring till att han ville till WU. Lite mer allvarligt tillägger han:

– Det finns många här som arbetar med samma ämnen som jag på en internationellt hög nivå. Så det är lättare att bygga ut sitt nätverk och utvecklas på WU än på de universitet jag varit på tidigare. Här kan jag dra fördel av mina kollegors kontaktnät och vi har blivit något av ett europeiskt center inom området Change Management.

– I min egen forskning tittar jag bland annat på hur enskilda, större institutioner förändras över tiden i takt med samhällets förändring. Ett sådant exempel är apotekens utveckling där jag och mina kollegor bland annat tog Sverige som exempel.

Man i rosa skjorta och glasögon ler.
» Jag gillar också campus, tekniken ligger i framkant och klassrummen är flexibla. «

Giuseppe Delmestri, Professor, Institutionen för Change Management, WU

Han är född i Trieste i Italien och har en österrikisk mamma, så tyskan hade Giuseppe Delmestri med sig hemifrån. Han har även en österrikisk fru och hans mormor bor kvar i Wien, men han tror inte att man behöver ha den språkliga bakgrunden för att trivas på WU.

– Jag har precis anställt en assisterande professor från Kanada, och hon flyttade hit med sin familj. Hon kom för att vi var många specialister på området, men också för att hon attraherades av universitetet som sådant och staden som rankas högt i olika mätningar av livskvalitet.

Giuseppe Delmestri tycker också att det är av stor betydelse att universitetets ledning ger forskarna utrymme och fria händer utan att mäta allt som de gör i antalet publicerade artiklar.

– Jag valde det här jobbet för jag tycker om att forska utan att känna press på kvantitet, jag föredrar kvalitet, säger han.

På institutet för Change Management ges en del kurser på engelska, och Giuseppe Delmestri undervisar i båda språken.

– När man undervisar på tyska tenderar diskussionerna att gå mer på djupet, men när man har engelska klasser med en blandning av österrikiska och utländska studenter så lyfts nya exempel upp från olika delar i världen och det ger en ny dimension till ämnet. Så jag tycker om att undervisa på båda språken. Jag gillar också campus, tekniken ligger i framkant och klassrummen är flexibla och av olika storlekar. 

Studenter blickar ut över Wien.

Studenter blickar ut över Wien.

Livskvalitet spelar in

Men det var inte enbart akademiska anledningar till att Giuseppe Delmestri sökte sig till WU. Ska man flytta med familjen är det ett beslut som ska passa alla, påpekar han. Och då är livskvalitet och skolor för barnen aspekter att ta hänsyn till.

– En viktig sak för mig är också universitetets fokus på hållbarhetsfrågor, man uppmuntrar forskning på området och jag är aktiv i det tvärvetenskapliga nätverk som finns här. Det är väldigt givande och var ett dragplåster för mig.

– En annan personlig anledning är maten. Jag är vegan, min fru och mina barn vegetarianer och Wien är lite av ett vegetariskt center så det gör allting enklare för oss. Det finns storstäder jag aldrig skulle flytta till även om lönen var bra. I Wien är livskvaliteten god och jag kan cykla till universitetet, det är tolv kilometer dörr till dörr och på den tiden hinner jag lösa en mängd problem, säger Giuseppe Delmestri.