Laboratorium blir delat boende efter ombyggnation

Grönsaksodlingar på ena sidan av huset, en stor vacker damm på den andra, gamla vackra gårdshus däromkring och Fyrisån strax intill. Akademiska Hus nya studentboende Hydra ligger minst sagt idylliskt i Ultuna, vid Sveriges lantbruksuniversitets (SLU).

Huset byggdes 1935 för att bli kemilabb. De senaste åren har det stått tomt. Men sedan augusti är det omvandlat till ett modernt hem åt 132 studenter. Fasaden och de vackra trapphusen vittnar om byggnadens ursprung från funkisåren. När idén föds om att på något vis omvandla en fastighet ställs man inför valet - riva eller behålla. Många utvecklare hade nog röstat på att riva i det här fallet. Att kunna rita en planlösning när man kan skapa helt fritt är på många sätt enklare än att anpassa sig till en befintlig byggnad.

Men Susanne Malmgren, chef för studentbostäder på Akademiska Hus, såg tydliga vinster med att utveckla det som redan fanns. Inte minst ur klimatsynpunkt.

- Vi har sparat väldigt mycket betong! Och den här kåken har betong som håller i minst hundra år till, säger hon.

En av de stora koldioxidbovarna inom byggsektorn är just tillverkningen av betong. Nu kunde man alltså minimera utsläppen genom att bevara ett gammalt hus istället för att bygga nytt. Hållbarhet har varit viktigt genom hela byggprocessen, det har blivit en utmaning i sig att lyckas ta till vara så mycket som bara möjligt. Och nu hoppas Susanne Malmgren att studenterna som flyttat in ska ta vid engagemanget för en hållbar livsstil.

Vi tar hissen upp till vindsvåningen och träffar Elsa Rudqvist, 20, Ida Frankenberg, 24, och Arika Austheim, 18. Tre av fyra som bor ihop i en av lägenheterna här. Och visst delar de Susannes miljöengagemang!

Jag försöker ju leva miljövänligt, så jag blev jätteglad när jag såg att det redan fanns sopsortering här i köket, säger Elsa och pekar på den vita ”byrån” med lådor uppmärkta med glas, plast och så vidare. --------------------- Elsa Rudqvist, Student

… och solpaneler på taket! Det är bra, Fyller Ida i. --------------------- Ida Frankenberg, Student

Varje student får ett halvt kylskåp i det delade boendet och de gemensamma ytorna är möblerade från start. På vindsvåningen är det lite mindre fönster, men å andra sidan generöst med takfönster och en generös takhöjd.

Solpanelerna ska försörja fastigheten med el till tvättstugor, hissar och belysning i gemensamma utrymmen och är ytterligare sätt att begränsa klimatpåverkan.

Totalt finns 91 lägenheter i Hydra, varav de allra flesta är ettor. Men det finns även större lägenheter som den här och som i vissa fall rymmer ända upp till åtta boende. Här har Akademiska Hus hämtat inspiration från världsstäder som London.

- Vi har tittat mycket på Storbritannien, så är det. De ligger några år före Sverige i utvecklingen och där har trenden med delat boende hållit i sig, säger Susanne.

Att dela lägenhet med andra för att ha råd att bo i stan är ett väl etablerat system bland annat London. Och genom att låta fyra personer dela på två badrum och ett kök/vardagsrum har man också kunnat hålla nere byggkostnaderna – och hyrorna. Att bygga är dyrt, det går inte att komma ifrån. Även om man utgår från en befintlig byggnad.

I en klassisk studentkorridor har varje boende sitt eget badrum, även om man delar kök. Ändå har studentkorridorerna fått lite skamfilat rykte med åren, menar Susanne. Det var dags att tänka nytt, helt enkelt.

- Vi har mött en större nyfikenhet och öppenhet mot den här typen av delat boende när vi presenterat idén för studenterna. Vår ansats är att det ska vara två till sex personer per lägenhet. Blir det för stort börjar det bli för likt de gamla korridorerna. Håller man det mindre kan man få en familjär känsla i lägenheterna, där man både tar hand om lägenheterna och varandra. Vi ser det som ett sätt att minska risken för ensamhet, säger hon.

Ta hand om varandra låter kanske lite ”gjort”, men senaste årens debatt om psykisk ohälsa och ensamhet är faktiskt en del av Hydraprojektet också. I de delade lägenheterna finns inte bara gemensamt kök utan också en gemensam vardagsrumsdel, just med målet att skapa ytor att umgås på. Matborden är så stora att de ska bjuda in till att sitta under kökslampan och plugga ihop. En gemensam lärandemiljö i hemmet. 

- Det är en typ av modernt kollektivboende, kan man säga. För många är det kanske enda gången i livet som man bor ihop med andra på det här viset, säger Susanne. 

Arika, Ida och Elsa hade kunnat välja var sin etta, men valde i stället att bo med andra. Visst, den lägre hyran spelade roll, men sällskapet lockade också. 

- Speciellt nu under coronaepidemin när vi bara har föreläsningar i sal två dagar i veckan så känns det viktigt att bo med andra, säger Ida och får medhåll av Arika och Elsa. 

- Jag kände ju ingen i Sverige innan jag kom hit så jag ville inte bo helt ensam, säger Arika. Hon har rötter i såväl Norge som Thailand, men har vuxit upp med engelska som hemspråk och i länder som Oman och Spanien. --------------------- Arika Austheim, Student

För Ida är det däremot inte ett nytt sätt att bo och leva.

- När jag gick på gymnasiet bodde jag på internat i tre år. Jag bodde med sju andra och det blev lite som en familj.

Att flytta ihop med människor man aldrig träffat tidigare kan vara lite läskigt. Elsa hade mycket nerver i dallring innan hon var på plats i lägenheten:

- Jag var jättenojig innan jag flyttade hit, men det har varit jättebra!

Än har de inte riktigt hunnit jobba på ”familjerelationerna” sinsemellan, det har varit fullt upp med insparksarrangemang. Men viljan finns där definitivt.

Både Ida och Arika läser på SLU, Ida till husdjursagronom Arika veterinärmedicin. Elsa läser till högskoleingenjör i byggteknik i en annan del av Uppsala. Alla är förstaårselever och nya i staden.

Att Ida och Arika är nöjda med avståndet till universitetet råder ingen tvekan om. ”Lyx!”

- För mig är det lite utanför stan, men jag har en klasskompis som också bor här i huset. Det är bra – och jag trivs jättebra i området. Och blir det stökigt i lägenheten är det ju lättare att prata om det när vi bara är fyra. Bor man i en korridor vet man ju inte vem det är som inte plockat undan efter sig, säger Elsa. Ida håller med:

- Det är lättare att ta ansvar för det gemensamma när man bor så här jämfört med en korridor där det kan vara jättemånga som delar på ett kök. Men än så länge har det inte varit några problem, säger Ida.

Mest överraskande i studentboendet? Garanterat husdjursduschen i källaren!

Eftersom det ligger i anslutning till SLU, där blivande veterinärer, djurskötare men även trädgårdsarkitekter utbildar sig, så tänker vi att några kanske vill ha djur. Då kan man duscha av hunden efter en promenad längs Fyrisån, säger Susanne Malmgren.